Ett av många dokument som slutade med att Miljödomstolen gav Marie-Louise Lagerlund rättTillStockholms Tingsrätt Avd 9, miljödomstolen Box 8307 104 20 STOCKHOLM Mål M48 – 00:5 AB Sollentunahem/Marie-Louise Lagerlund. Vi har beretts tillfälle att senast 2000.11.20. bemöta vad som anförts vid överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms Län beslut 2000.01.28, diarienr 18631-1999-44920. I bilaga 8 från Regionsjukhuset i Örebro (YMK) undertecknad av Göran Stridh och Kjell Andersson framgår att sambandet mellan hälsoproblemen och lägenhetens innemiljö är svagt och att det i detta mål baseras på M-L L:s egna utsagor. Alla inblandade parter har ständigt hänvisat till att det bara är M-L L som klagar. Detta överensstämmer inte med sanningen. Redan i Marianne Anderssons inlaga (se hennes två sista sidor) till Miljödomstolen bevittnade den tidigare hyresgästen i M-L L:s lägenhet, Kerstin Näsström, att översvämning skett i badrummet 1986/87. I bilagorna 1-3 redovisas att det är uppenbart att M-L L inte är den enda som klagar i fastigheten. Resultatet av boendeenkäten visar entydigt på sedvanliga symptom av den sk. sjuka-hus-sjukan. YMK har hänvisat till bilaga 29(?). Vi tror oss förstå att de syftar på den sammanställning som Myc-Tech gjort på mätningar i M-L L:s lägenhet. Även för oss, vid första anblicken, är uppmätta värden mycket låga i jämförelse med angivna hygieniska gränsvärden. Var ligger felet? Skillnaderna är för stora mellan uppmätta värden och de hygieniska gränsvärdena! Är mätningarna inte tillförlitliga eller är gränsvärdena felsatta? I vår första inlaga till Miljödomstolen har vi gjort reflektioner kring den här problematiken. Summa VOC ,eller som det oftast kallas TVOC, är inte ett totaltäckande begrepp. Enskilda ämnen kan ha högre värde än sitt gränsvärde medan TVOC ligger under gränsvärdet. Laboratorierna är således medvetna om att man inte kan fånga upp alla ämnen, exempelvis formaldehyd, isocyanater m.fl. Enligt WHO ligger gränsvärdet för formaldehyd på 13 g/m3. De hygieniska gränsvärdena synes vara mycket ovetenskapligt satta. Dessutom är de satta ur arbetsmiljösynpunkt. Det betyder att de är satta utifrån att man inte skall exponeras för en högre dos under 8 timmar. Dessa gränsvärden kan alltså inte alls utgöra grund för en jämförelse med våra bostäder där man blir utsatt för lägre doser under mycket längre tid. Än en gång måste vi hänvisa till boken ”Byggande med kunskap och moral” där det framgår hur farligt det är med låga doser under lång tid, kombinerat med samverkan(interaktion) av olika ämnen. Som ett exempel på hur svårt det är med ”hygieniska gränsvärdesproblematiken” vill vi peka på det mycket farliga ämnet hexamin. Gränsvärdet fastställdes redan 1984 (och gäller fortfarande) samtidigt som Livsmedelsverket har totalförbjudit hexamin som konserveringsmedel 1997.03.25. I Amerika är gränsvärdet noll, dvs ämnet får överhuvudtaget inte förekomma. YMK har anfört att inte ens ”gravt fukt/mögelskadade miljöer kan medföra att en allergisk astma eller annan atopisk sjukdom utvecklas”.YMK kan knappast sakna kunskaper om allvaret i att sådana miljöer påverkar människors hälsa mycket negativt. Beroende på individen kan reaktionen komma omgående eller ta flera år innan symptomen bryter ut. En liten påminnelse om detta framkom 2000.10.27. i ”Sen kväll med Luuk” där Lill-Babs berättade om att hon hade blivit tvungen att ha sin mamma boende hos sig i Stockholm eftersom mamman efter ett vattenläckage fått astma av möglet. Till yttermera visso vill vi citera ur Morgan Toléens radioprogram om elöverkänslighet. I detta program säger forskaren och konsulten Martin Andersson i Skellefteå att om huset är mögelskadat lönar det sig inte att elsanera. Genom YMK:s påstående ovan förlorar man sin trovärdighet totalt genom att agera omdömeslöst till förmån för sin uppdragsgivare. YMK skriver vidare att ”ventilationen har inte alltid varit balanserad varför undertryck sannolikt förelegat åtminstone vissa tider”. Med detta totalt obegripliga yttrande undergräver man ytterligare sin trovärdighet. Vad menar YMK? Med balanserad ventilation menar branschen att lika mycket luft blåses in som det sugs ut. Detta ger alltid i princip undertryck i mer än halva nedre byggnaden (på grund av termiska krafter). För att få till en tryckbalanserad ventilation måste frånluftsfläktarna varvas ner. Men M-L L:s byggnad har endast sk. frånluftsventilation varför det råder ständigt undertryck ganska högt upp i byggnaden. Tyvärr har branschen mycket svårt att åstadkomma ett undertryck i hela fastigheten, som är mycket eftersträvansvärt. Detta framförallt för att för mycket luft skulle behövas dras genom byggnaden och därigenom orsaka onödiga energiförluster. Har YMK överhuvudtaget inte brytt sig om att ta reda på de verkliga förhållandena? För övrigt undrar vi om YMK kan hålla ihop sina olika yttranden? En av undertecknarna (Göran Stridh) har gjort en emissionsanalys i materialprov och luftprov och bl.a. konstaterat att halten av cykloalkaner måste anses onormalt hög. Detta framgår av två bilagor till vår skrivelse, kallad bilagor 31-32, med YMK:s logotyp. Varför har YMK inte fångat in formaldehydnivån vid nämnda analys? Av bilaga 4 framgår det att YMK har utrustning för att göra denna typ av analys. Avslutningsvis delar vi YMK:s farhågor för att M-L L inte kan bo kvar i sin lägenhet. Genom den överkänslighet, som hon förvärvat i sin lägenhet, blir det svårt att hitta en ersättningslägenhet. M-L L måste beredas tillfälle att själv få testa erbjudanden om ersättningslägenhet. M-L L är sin egen indikator! I värsta fall kan Sollentunahem behöva erbjuda henne flera lägenheter. Saltsjöbaden 2000.11.01 Tony Kronevi Hans Lönn Bilagor. 1. Ruborg Monika: Fler lider av sjuka hus på Klasrovägen. Lokaltidnigen Sollentuna 00.03.07. 2. Riksförbundet mot sjuka hus(RmSH): Frågeformulär om Er hälsa och innemiljö. 3. Wallin May: Till vederbörande som det kan beröra 00.10.18. 4. Stridh Göran: Formaldehydanalys av inomhusluft. Regionsjukhuset Yrkes- och miljömedicinska kliniken. 1997.12.02 Fullmakt 00.11.01. bifogas.
|