Byggnaders värmeförlustfaktor uttrycks i kWh/graddag.

I Bygg&Teknik nr 5/2008 finns en mycket intressant artikel, som inte kommer med något nytt men är ändå banbrytande för att ha kommit från forskning vid ett universitet, närmare bestämt Umeå.

Artikelförfattarna, Thomas Olofsson och Staffan Andersson skall ha all heder av vad de presenterar. För mig personligen blir det en skön bekräftelse på att jag haft rätt i nästan 30 år nu på att ”förlustfaktormetoden” är bäst. Min mall tar ju fram den som ”specifikt värmebehov” i kWh/graddag!

Värmeförlustfaktorn kan uppskattas genom regressionsanalys. Så korrekt! Korrelationskoefficienten är i det närmaste 1 (ett)! Alltså, ju kallare det är desto mera energi behöver tillföras. Värdena ligger på en rät linje, dvs. antalet kWh per graddag är konstant eller för den som så vill är effektbehovet för varje grads skillnad mellan ute- och inomhustemperaturen konstant.

Författarna visar även att om man jämför värmeförlustfaktorn med det idiotiska begreppet kWh/m2, som används vid energideklarationerna, så är spannet från 100 till 180 kWh/m2. Än en gång har det visats att kWh/m2 inte ens är en god approximation utan endast ett meningslöst begrepp.

Skillnaden mellan beräknad och uppmätt värmeförlustfaktor är ”relativt” stor för vissa byggnader. Differensen mellan utfall och beräknat ligger på mellan + 11 och + 56 %. Så skönt för forskarna – då har man identifierat fortsatt forskning!

Det är en totalt onödig forskning – i 30 år har jag använt min mall och det är inga som helst skillnader mellan utfall och beräkningar! ”Problemet” är bara att jag har sett till att ”nollställa” husen först. Jag har alltså bestämt vad energianvändningen borde vara, om installationerna har gjorts rätt och inte fel, och sedan har jag sett till att den blev det också!

Det vet också Umeå universitet för redan 1983 doktorerade Olof Sandberg (jag orkar inte kolla om det tom. är på samma institution) på detta. Han upptäckte till sin förfäran att jag redan hade min forskning klar då! Allt framgår med önskvärd tydlighet av min handbok ”Spara Energi”.

Som sagt – ännu vet ingen hur länge man kan hålla på och suga på forskningsanlagen. Jag säger som vi sade redan i en aldrig publicerad byggforskningsrapport 1979,  ”forskningen tycks mera vara till för att fortbilda forskarna än för att tillföra någon ny kunskap”.

Älgö den 28 december 2008
Hans Lönn

Kommentera och/eller betygsätt:


Skriv in de tecken du ser ovan i fältet nedan:


Kommentar: (Alla fält är valfria att fylla i.)

(5 är bästa betyg)
Ditt namn:

E-mail: (Visas ej på hemsidan.)

Meddela mig om någon annan kommenterar denna artikel.

Tillbaka