KTH månar ängsligt om sitt världsrekord i suboptimering!

Vad händer i vårt forskningssamhälle? Teoretikerna på våra tekniska högskolor kan år ut och år in undertrycka sanningen genom att överhuvudtaget inte vara mottagliga för argument eller kunskaper.

För den som kontinuerligt följer mina små artiklar måste detta framstå som dagens sanning. I mina två artiklar under ämnet, ”Ur led är tiden” så kläder CTH av sig själva. Och nu har KTH gjort det på nästan samma sätt! Men i ärlighetens namn framstår KTHs rektor som vida överlägsen sin kollega i Göteborg.

Chalmers tog 5 månader på sig att producera ett nonsenssvar via en underhuggare, som omöjligtvis kan vara civilingenjör. KTHs rektor svarar personligen redan efter drygt två veckor. Svaret framgår av nedanstående vänliga brev.


Bäste Hans!                                          2009-02-12              

Tack för ditt brev. Det visar att du många år efter dina studier vid KTH engagerar dig i vårt arbete. Intresserade alumner som hjälper oss att utveckla KTH:s ställning som ledande utbildnings- och forskningsmiljö i samhället ät viktiga för oss. Vi arbetar aktivt med utvecklingsfrågor i KTHs ledning men det stora arbetet görs ute i verksamheten. Problem definieras som är forskningsbara på olika lång sikt och samtidigt samhällsrelevanta. Nya generationer av studenter utbildas – på senare år har vi blivit alltmera internationella.

Forskning och forskarutbildning bedrivs med stor frihet vid KTH. Det är en lärares rätt att fritt välja problem, teorier, och metoder på vetenskaplig grund. Våra professorer är de som primärt fått ansvaret för sina respektive områden genom att vi anställer dem. En KTH-professor ska vara både pedagogiskt och vetenskapligt skicklig och visa engagemang i samverkan med det omgivande samhället.

Under den senaste femårsperioden har det skett ett omfattande arbete med förnyelse av vår verksamhet inom det byggvetenskapliga området. Vi har varit mycket aktiva i arbetet med Sveriges bygguniversitet. Vi fick ny kunskap – och nya idéer om utvecklingsriktningar – av vår under fjolåret genomförda Research Assessment Exercise (RAE2008) där en av de tolv panelerna granskade vår forskning inom byggvetenskap, geoämnen och industriell ekologi. Det har bland annat lett fram till att vi nu börjar rekrytera en ny generation professorer inom dessa områden. Arbetet leds av den nya ledningen för skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, Stellan Lundström (fastighetsekonomi, dekan) och Katja Grillner (arkitektur, prodekan). En viktig person i sammanhanget är Björn Birgisson (väg- och banteknik) som är prefekt för institutionen för byggvetenskap. Vi börjar med två professorer, installationsteknik och geoteknologi. Två till är på gång.

Jag ser ingen anledning att kommentera din dialog med doktoranden/artikelförfattaren. Det är en uppgift för dem som företräder verksamheten. Allmänt kan jag säga att vi ser mycket positivt på att doktorander, lärare och forskare kommunicerar sina idéer och resultat med det omgivande samhället. Då hamnar man ibland i en konstruktiv diskussion och ibland i en kritisk granskning. Det är relativt sällan som en kritiker uttrycker sig så svepande som du. Du verkar ha uppfattningen att det du läst – och ifrågasätter – är typiskt för kvaliteten i stora delar av KTHs verksamhet. Du har dessutom synpunkter på temperaturen i rektors tjänsterum. Jag kan dock intyga att det går hett till i detta rum.

Som du förstår delar jag inte din uppfattning om KTHs kvalitet. I RAE2008 – som för övrigt är den första internationella granskningen av detta slag i Norden – visas att två tredjedelar av KTHs forskning är av internationell klass. Våra doktorander är viktiga delar av vår framtidsinriktade verksamhet.

Med vänlig hälsning

Peter Gudmundson

Jag replikerar omgående med följande mail.

From: Hans Lönn

mailto:info@fastighetsanalys.se


Sent: den 18 februari 2009 20:18
To: rektor@kth.se
Subject: Dnr: V-2009-0081 Dossnr:69

Bäste Peter!

Då har jag efter diverse krångel fått en kopia på Ditt brev. Det föranlåter mig så klart att "tigga" Dig om att Du i fortsättningen inte krånglar till möjligheterna att föra en enkel dialog. Svara mig alltså på mail! Det är väl inte nödvändigt med några formella underskrifter? För övrigt använder sig Örebro Universitet av en digital underskift med namnteckning.

Så till Ditt vänliga svar. Jag uppskattar att Du inser att jag är en engagerad före detta alumn på KTH. Därför vill jag inte nöja mig med Ditt svar för då har mitt engagemang inte lett till någonting.

Du skriver "att det är relativt sällan som en kritiker uttrycker sig så svepande som jag gör". Här tycker jag att Du missat sanningen. Jag har verkligen inte uttryckt mig svepande. Det skulle vara mig direkt främmande att döma ut stora delar av verksamheten på KTH. Jag har endast lämnat synpunkter på det som jag efter ett långt yrkesliv har lärt mig genom egna erfarenheter och det som jag en gång inhämtade på KTH. Min kritik är mycket allvarlig - den forskning som jag anmärkt på är sällsynt suboptimerad och visar att berörda lärare och doktoranden inte har förstått alla sambanden. Och tyvärr är inte KTH ensamma om ett dylikt lågvattenmärke. Som Du sett av den information jag skickat till Dig så är det minst lika dåligt beställt på CTH, LTH, LTU och Umeå Universitet.

Vetenskapen förs inte framåt om man inte är beredd till en öppen dialog. Endast det kan leda till ny kunskap. Du har som rektor ansvaret för att forskningen och utbildningen "kvalitetssäkras". Det blir alltså en fråga för Dig som rektor eftersom doktoranden och institutionen uppenbart inte är intresserade.

Vad beträffar Din kommentar om mina synpunkter på temperaturen på Ditt tjänsterum så kan jag inte låta bli att undra om Du skojar med mig. Jag har verkligen inte skrivit någonting om att det själsliga klimatet skulle vara kallt på rektorsrummet. Jag har bara syftat på vad Din företrädare, Flodis, uttryckte i en betald annonsbilaga till SvD år 2000: "mitt tjänsterum är svinkallt på vintern". Vid en snabbkoll fick jag bekräftat att det fortfarande är kallt på rektorsrummet! Och med mina kunskaper skulle jag lätt kunna fixa det!

Avslutningsvis bekräftar ju Du att två tredjedelar av KTHs forskning är av internationell klass. Jag är alltså ute i ett angeläget ärende: "att tillföra KTH sådana kunskaper att all forskning håller internationell klass"!

Med vänliga hälsningar

Hans Lönn

På detta mail serveras jag omgående nedanstående svar.

From: rektor@kth.se
To: Hans Lönn
Cc: registrator@kth.se
Sent: Thursday, February 19, 2009 8:00 AM
Subject: RE: V-2009-0081 Dossnr:69

Hans
Ditt e-mail är mottaget som en inkommande handling och registreras i tidigare diarieärende.

Ingen vidare åtgärd i ärendet.

Med vänlig hälsning
Ann Brånth


Detta är ett Moment 22 i sin prydno! Rektorn varken kan eller vågar gå in med pekpinnen. Och institutionen är det inte möjligt att kommunicera med! Leve den etablerade inkompetensen!

Kommentera och/eller betygsätt:


Skriv in de tecken du ser ovan i fältet nedan:


Kommentar: (Alla fält är valfria att fylla i.)

(5 är bästa betyg)
Ditt namn:

E-mail: (Visas ej på hemsidan.)


2009-02-23 13:20  Inlagd av: Hans Lönn
Med skribentens godkännande publicerar jag detta "privata" mail. Mats är teknisk fysiker och uppfinnare. Han har även varit mentor för högpresterande elever inom KTH.

Hej Hans,

Tack för att jag fått ta del av din korrespondens med rektor för KTH.

Jag är dessvärre inte ett dugg förvånad över de svar som du mottagit från diverse håll inom den Tekniska Högskolan i Sverige. Det är svårt att kommunicera med människor som själva vet att de besitter en post vars förväntningsvärde deras upparbetade kunskaper inte uppfyller till fullo. Då är det lätt att växla över till revirtänkandet för att inte förlora ansiktet inför alla övriga. Akademikervärlden har aldrig imponerat på mig dessvärre, att bara rapa upp information som andra kommit fram till utan att själv kritiskt granska denna information är inte speciellt imponerande. Om du ställer frågan – Vad har just du bidragit till ifråga om nya tillämpbara kunskaper i samhället så kommer du att bli bestört över hur många som blir svaret skyldig. Den
akademiska världen är tyvärr i mina ögon en hierarkisk värld fylld av inbördes beundran människor emellan. Förståelsen av vikten att lyssna på omgivande människor och studera deras verklighet, för att därefter försöka hitta passande lösningsmodeller till de problem omgivande människor upplever och identifierat, är i det närmaste obefintlig.

Det är kanske huvudanledningen till att jag aldrig imponerats av fina titlar och tjänster inom den akademiska världen och definitivt aldrig ens kommit på idén att försöka göra en karriär inom den akademiska världen.

Enligt min egen uppfattning är den akademiska världen lätt jämförbar med Vatikanstaten och den katolska kyrkans uppbyggnad – slicka uppåt och stampa nedåt i samhälls-hierarkin.

Lycka till min vän i din kamp mot etablissemanget

Bästa hälsningar

Mats Nilsson


Tillbaka