Kan Åsa Söderström Jerring frälsa oss från ondo?

Svaret är tyvärr ett obetingat nej! Men för den som trots allt vet att jag alltid bygger mina påståenden på fakta är det kanske av något intresse att ta del av bevisen.
Styrelseproffset och civilekonomen Åsa har nu ytterligare krönt sin karriär i
byggbranschen med att bli invald i Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Hon vill nu försöka få den svenska byggbranschen att samarbeta mer kring energismart byggande.

Hur ser då Åsas karriär ut i byggbranschen? Hon var under 2001-2006 vd för Sweco Theorells AB, ett VVS-konsultföretag, och har tidigare haft olika ledande befattningar inom NCC. I dag sitter hon i styrelsen för JM, Geveko och Reijlers och sist men inte minst det fina konsultföretaget ELU Konsult samt har en rad förtroendeuppdrag – bland annat som ordförande för FIA, Förnyelse i Anläggningssektorn, Centrum för energieffektivitet i byggande och förvaltning (CERBOF) och Byggsektorns Etiska Råd.

Åsa är mycket klarsynt och har under den senaste tiden pricksäkert analyserat den svenska byggbranschen. Jag citerar några av hennes klockrena yttranden.

Om någon gör en riktigt miljösmart insats så är det inte självklart att andra tar efter. ”Not invented here syndrom” är tyvärr ganska utbrett inom byggbranschen.



Sannare går det inte att säga det! Jag har nu varit energismart i 30 år men ingen har tagit efter. Borde, Du Åsa, inte ta efter nu? Du som inte har några yrkeskunskaper för Dina fina jobb borde då ju inte vara belastad av några förutfattade meningar, eller? Men jag är fullt övertygad om att Dina rådgivare är väl pålästa om "Not-invented- here- syndromet”! Så sade det saliga Byggforskningsrådet (numera Formas) redan 1980 då jag var klar med min mall dvs. "Du har ju ingen forskning på Din mall och vi är inte intresserade av någon forskning på den"!

Vi behöver mer konsensus i branschen kring energifrågorna. Hon funderar mycket kring hur det kommer sig att bästa möjliga teknik ofta skiljer sig från den teknik som tillämpas på de flesta byggarbetsplatser. – Vi diskuterar hellre vad som är den bästa möjliga tekniken istället för att faktiskt använda den.



Just det! Mera konsensus! Men det åstadkommer man inte genom att konsekvent förtiga sanningen och aldrig i en öppen dialog belysa problemen. ”Inaveln” bland professorerna på de tekniska högskolorna och IVA gör att man avskärmar sig från verkligheten. Det är tur att all teoretisk gallimatias inte kommer ut till byggarbetsplatserna!

Hur får vi fram fler energieffektiva byggnader? Genom fokus på två områden. Först byggnaden som tekniskt energisystem, både nyproduktion och ombyggnad. Det blir dock ingen utveckling om det inte är lönsamt för de olika aktörerna. Därför är det andra mycket viktiga området beteenden, processer och styrmedel. Här finns många hinder och restriktioner att eliminera.



Oj, vilka fina till intet förpliktigande ord. ”Byggnaden som tekniskt energisystem”! Vilken floskel! Det har ju branschen hållit på med sedan urminnes tider men aldrig nått konsensus i kring. Och visst uteblir utvecklingen när det inte är lönsamt för vissa aktörer. Det går ju inte att energieffektivisera genom lågflödesmetoden för då får ju fabrikanterna inte sälja sina stamregleringsventiler mm för att klara alla anomalier som högflödessystemen skapat och forskarna kan inte hålla på och forska kring att man nu skall ha en cirkulationspump på varje radiator eller som jag nyss hörde den senaste idiotin, en pump på varje stam!

Och så detta evinnerliga tjatande om beteenden, processer och styrmedel. Dessa saker faller helt bort om man gör optimala lösningar! Och det viktigaste hindret som samhället aldrig tycks eliminera är att SMHI skall tjäna pengar på att hemlighålla
graddagsstatistiken! Det underlättar inte för alla små fastighetsägare som inte kommer åt statistiken! Ge SMHI pengar över statsbudgeten i stället för vad de går miste om man inte får intäkterna. Det är med all säkerhet en spottstyver mot vad all meningslös forskning kostar.

Till skillnad från många anser Åsa  att byggbranschen är mycket villig till förändringar. Hur många branscher kan förvandla en lerig åker till en hel stad? Det är i högsta grad både kreativt och förändringsbenäget.



Sånt här dravel hör inte hemma i en seriös debatt. Det är väl inget förändringsbenäget att förvandla en åker till stad! OCH byggbranschen är verkligen inte förändringsbenägen. Något mera stockkonservativt och förändringsfientligt torde inte finnas. Vad kan vi mera skryta med sedan glidformsgjutningen uppfanns av en Nils Ahlgren?

Det mest klockrena exemplet på att vi totalt saknar förändringsbenägenhet symboliseras bäst av vd:n för EMTF, Bengt-Göran Jarefors. Han bekräftade för en tid sedan att mina kunskaper är helt oklanderliga. Men han var inte beredd att släppa fram dem i energi- och miljö. Det blev bäst om marknadskrafterna fick råda! Produkter och metoder kan vara hur meningslösa, oekologiska eller suboptimala som helst, om marknadsföringen bara är den rätta, eller?

Och så tar vi då den slutgiltiga spiken i kistan som gör att Åsa inte kommer att frälsa oss från ondo. Åsa är som sagt ordförande för CERBOF. I höstas var jag i kontakt med denna institution. CERBOF konstaterar att:

Från flera håll intygar man att utbildningen på grundnivån inom installationsteknik tyvärr lider av brister pga. ämnet inte varit tillräckligt prioriterat. En analys som genomförts kommer fram till att det skulle behövas ytterligare 400 utexaminerade per år samt att utbildningen skulle behöva fördjupas. Flera jag pratat med säger att många hus har driftsystem som få förstår sig på, det är brist på personal som kan analysera en byggnad på ett bra sätt och göra vettiga åtgärder. Denna fråga om utbildning ligger i dagsläget inte på CERBOFs bord även om de projekt som vi finansierar bidrager till en ökad förståelse i vissa forskarmiljöer och bland några av sektorns företag. Frågan borde dock stå högt på VVS-företagens agenda, vet inte var de gör inom detta område.

Eftersom det kommer att byggas om och energieffektiviseras i ökande omfattning framöver så är det flera inom sektorn som driver frågan om systematisk uppföljning på genomförda energieffektiviseringar. Dels vill man se hur mycket man minskade energiförbrukningen och dels vill man att utvärderingarna görs någorlunda lika så man kan jämföra olika byggnader. Det finns fler program som riktar sig mot energieffektivisering i bebyggelse t.ex. BeBo, Belok, passivhusprogrammet, UFOs m.fl. CERBOF kommer framöver att samverka med dessa inom främst kommunikation med omvärlden avseende resultatspridning.



CERBOF skall alltså inte syssla med utbildning. Men med forskning. Helt meningslös forskning, som t.ex. att bevilja forskningsanslag till Chalmers så att man tillsammans med Wilo får hålla på och forska på en cirkulationspump på varje radiator. Förlåt, men nu har jag äntligen förstått varför forskningen som görs är meningslös. Den skall ju aldrig användas i undervisningen så då spelar det inte någon roll vad man håller på och forskar på. Jag har för övrigt erbjudit mina tjänster enligt ovan men det är så klart utan intresse från CERBOFs sida. The show must go on – konsensus är att branschen aldrig skall komma fram till något vettigt för då skulle man ju kunna riskera att forskningsanslagen krymps och jobben blir ifrågasatta.

Hur skall Åsa kunna komma runt alla bromsklossar när hon inte har några egna kunskaper om byggnadsingenjörskonst?

Älgö den 20 april 2009

Hans Lönn

Kommentera och/eller betygsätt:


Skriv in de tecken du ser ovan i fältet nedan:


Kommentar: (Alla fält är valfria att fylla i.)

(5 är bästa betyg)
Ditt namn:

E-mail: (Visas ej på hemsidan.)


2010-02-02 22:24  Inlagd av: Hans Lönn
Inte visste jag att jag skulle bli så sannspådd! Åsa kan inte frälsa oss från ondo i något avseende.

Nu senast bevisat när hon som ordförande i Samhällsbyggnadssektorns Etiska råd medverkar till att konservera branschens grundmurade rykte som en mygelbransch.

Trots alla ovedersägliga bevis för att NCC inte har tagit sitt ansvar för människors hälsa, när man inte sanerat marken före byggnationen på Gåshaga Brygga, så anser rådet att NCC har gjort allt rätt!  

Tillbaka