DEN STARKASTE ÄR INTE ALLTID DEN MEST LÄMPADE.

Den här artikeln är skriven av min äldsta son. Jag är en stolt fader som känner mig underlägsen när det gäller att använda vårt svenska språk.



Om det funnits en enkel metod för att spara 30 % energi vid uppvärmning av fastigheter skulle de flesta människorna i dessa lågenergilampans dagar antagit att denna metod redan användes. Själv har jag sedan början på 1980-talet fått höra gång efter annan att denna metod finns, men att den ännu inte tillämpats i större skala. Hur kan det i så fall komma sig?

Min analys av problemet har komplicerats ytterligare av att personen som påstår sig ha kommit på denna optimala metod är min egen far. Jag vill alltid tro det bästa om min egen förebild, samtidigt som jag måste anstränga mig för att förhålla mig objektiv. Frågan handlar dock inte längre om huruvida hans metod är så bra som han påstår – hans framgångsrika besparingsprojekt talar sitt tydliga språk – utan om vilka psykologiska och ekonomiska faktorer som ligger bakom hans misslyckande att få ut kunskapen. Det är först nu, efter att ha betraktat min fars arbete på distans under alla dessa år, som jag börjar se mönstret.

När min far under 80-talet vidareutvecklade det frö som såtts av en annan kreativ själ i branschen och formaliserade metoden i sina böcker om energibesparing, för att sedan åka landet runt och föreläsa om sin metod, kunde han knappast ana att ytterligare tre decennier skulle passera utan något större genombrott. Under årens lopp har han visserligen tillämpat metoden i otaliga fastigheter med en ungefärlig besparing på 30 %, men alla försök att etablera denna kunskap i statliga standarder för nödvändig energianvändning och i yrkesutbildningar vid landets lärosäten har misslyckats. Frustrationen över att inte nå ut har tilltagit varje gång han bevittnat mer eller mindre överflödiga forskningsprojekt, och hans försök att förmedla budskapet till topparna i den akademiska och politiska världen har blivit alltmer bitska ju längre tiden lidit. Missnöjet med att inga politiker engagerar sig i frågan må vara befogad, men det säger sig självt att människor utan kunskap om teknik gärna låter en potentiell energibesparing på 30 % falla mellan stolarna. Försöken att engagera cheferna på landets officiella kunskapscentra kan förefalla mer lovande, men inte heller här har någon konstruktiv dialog kommit till stånd. Etablissemanget låtsas oftast som om det regnar.

Oförmögen att syna min fars argument med mina bristande tekniska kunskaper har jag fokuserat de mer övergripande frågorna. Vilka misstag gör han när han försöker få ut kunskapen? Vilka brister i samhället motverkar tillämpningen av de optimala lösningarna? Låt oss inleda den djupare analysen med att klargöra en grundläggande kraft som har otroligt stor betydelse i dagens värld. Det handlar om styrka och värde, egenskaper hos det fysiska objektet, vare sig det gäller organismens kamp om överlevnad och fortplantning eller företagens kamp mot andra konkurrenter. Det kan inte nog understrykas att det ekonomiska system som präglar dagens värld lägger allt fokus på ”den starkastes överlevnad”, som vi felaktigt tenderar att omtolka Darwins ”survival of the fittest” – liksom nutidsmänniskan lägger överdrivet fokus på att bli älskad, det uttryck för obalanserad faderskärlek som belystes redan av Erich Fromm (Kärlekens konst, 1956) och nyligen vitaliserades av Eckhart Tolle i dennes syn på det mänskliga egot (En ny jord, 2005). Varför tar jag då upp sådana här psykologiska fundament? Jo, därför att mönstret blir så mycket tydligare när vi ser företeelserna på distans istället för att debattera ovidkommande detaljer.

Sanningen är att varje individ och institution i första hand värnar om sin egen överlevnad. Vi är angelägna om att fortsätta sälja vår produkt, få anslag till vår forskning, vinna våra politiska väljares sympatier och inbilla oss själva att just vi har rätt. När min far angriper etablissemangets toppar med kritik är det inte märkligt att de vänder taggarna utåt. De är lika angelägna om att uppehålla sitt värde som min far är när han försöker få det erkännande han tycker sig förtjäna. Problemet uppstår när den konstruktiva dialogen ersätts med kamp mellan egon som vill få rätt till varje pris. Och kostnad! Min fars metod sparar tid med sin förenklade beräkning av nödvändig energianvändning. Vidare minimerar lågflödesmetoden friktionsförlusterna i rören, vilket ger samma tryck över alla ventiler. Härmed klarar sig systemet med en mindre cirkulationspump (tio gånger lägre effekt), och helt utan stamregleringsventiler eller andra anordningar för kompensation av högflödessystemens anomalier. Denna minimalistiska lösning ger således färre intäkter till företagen, liksom den är oförenlig med en samhällsmodell som premierar sysselsättning och tillväxt. Typiskt nog har min pensionerade far inget större intresse av att omsätta pengar med sin metod. Det som driver honom är snarare viljan att villkorslöst bidra med något gott till världssamfundet. Denna avsaknad av ekonomiskt incitament är intressant, satt i ett större perspektiv.

Dagens monetära system premierar produkter och idéer som lyckas säljas och öka företagens vinster, men systemet är inte alls idealiskt för att dra nytta av de mest hållbara alternativen. Produkter och metoder kan vara hur meningslösa, oekologiska eller suboptimala som helst, om marknadsföringen bara är den rätta. Bristande marknadsföring kan å andra sidan sänka de bästa idéerna. Inom den akademiska och statliga världen är dessutom tävlingsmomentet minimalt. Hur ofta utlyses tävlingar där den optimala lösningen utses som vinnare med objektiva mätmetoder och härmed blir obligatorisk standard? Nej, det säger sig själv att det är mer underhållande att se en boll hamna innanför ett par stolpar än att ta del av en mer hållbar samhällsutveckling. Lustigt nog är vi åskådare som identifierar oss med fotbollslag lika fixerade vid att känna värde som våra självbevarande institutioner. Alla förenas vi av vår önskan att bli älskade och vi kan fortsätta inbilla oss att dagens system är idealiskt för att lösa framtida problem, trots att så många företag och institutioner tjänar på status quo. Sanningen är att vi skulle behöva ett nytänk, men så länge som det nuvarande systemet fokuserar kortsiktig överlevnad och skenbar styrka istället för en eftersträvansvärd vision kommer den hållbara utvecklingen att bromsas.

Det råder inget tvivel om att marknadskrafterna är suboptimala i vår strävan efter en mer miljövänlig teknik. Frågan är om någon samhällelig instans har ett formellt ansvar för att de bästa lösningarna tillämpas. Världssamfundet borde rimligen vara angeläget om att avgöra vilken energianvändning som är nödvändig och därefter se till så att denna standard följs. Här kan internationella organisationer som EU ta ett betydligt större ansvar. Ofantliga ekonomiska medel spenderas redan på forskning, politik och internationellt samarbete som har relativt begränsad inverkan på vår tids stora miljöproblem, den globala uppvärmningen. När och hur är det tänkt att allt prat om miljön ska omsättas i effektivast möjliga handling?

Stockholm 2009-06-11

Johan Lönn


Kommentera och/eller betygsätt:


Skriv in de tecken du ser ovan i fältet nedan:


Kommentar: (Alla fält är valfria att fylla i.)

(5 är bästa betyg)
Ditt namn:

E-mail: (Visas ej på hemsidan.)


2009-06-15 22:20  Inlagd av: Ola Mobergh  Betyg: 5
Fantastiskt bra inlägg.

2009-07-10 08:31  Inlagd av: steve
Hans and Johan

This article is insightful and touching, yet the automatic translation is so poor much of it is rendered more or less incomprehensible in English.

Both of you speak English to an impeccable standard, and Johan's written English is of publishable quality. If you could find the time, it might greatly help Han's aim to find collaborators internationally to spread the use of this method in order to help preserve our beloved planet. Even  an edited version would suffice.

Also, why not put something to say how you are keen for collaborators and to develop new business partners on the blog, and crucially on the website?

2009-07-13 11:24  Inlagd av: Rafael Ospino  Betyg: 5
En tankeväckande artikel. Jag har själv förvånats över det totala ointresse i dessa frågor som uppvisas av många fastighetsägare med den stockholmska allmännyttan i spetsen. Jag har funderat mycket över detta sakernas tillstånd, särskilt väl illustrerat av hur en teknisk direktör för en ledande kommunal energislösare i en offentlig intervju kan säga "Energin är fortfarande för billig för att energieffektivisering alltid skall vara riktigt lönsam" utan efterräkningar! Att stadens styre kan acceptera detta samtidigt som de tar åt sig äran för att Stockholm utnämnts till "Green Capital" 2010 är intet mindre än vämjeligt...

2009-07-13 11:55  Inlagd av: Hans Lönn
Hej Rafael!

Så glad jag blir när jag slipper stå ensam där i öken och skrika! Jag trodde nästan att det var något fel på mig när ingen förstår vad jag säger! När sedan min son gjort den klockrena analysen blir jag euforisk!

Än en gång stort tack för att Du vågar uttrycka Dina innersta känslor offentligt! Jag hoppas att Du kan vara med och sprida budskapet!

2009-08-18 11:37  Inlagd av: Ingmar Olofsson  Betyg: 5
Hej Hans och Johan!
Bra inlägg!Har under flera år arbetat med dessa frågor och känner stor sympati för att "skrika med i öknen" och få några att lyssna. Fattar inte att man skall ha så svårt att ta till sig enkel och basal kunskap.
Vi har nu ett "kanonläge" att styra om pågående arbete med energideklarationer till en "flipp istället för en flopp" om vi kan samverka och få myndigheterna till att reagera snarast och sluta med revir/prestige mm tänkande. Bevisligen kan vi enkelt uppfylla alla de mål man satt upp för energi- och koldioxidbesparingar vi har tagit beslut om inom EU.
Låt oss gå från "snack till verkstad" och visa under Sveriges EU-ordförandeskap att vi även kan visa på handlingskraft och inte bara alltid vara "lagom".

2009-08-18 12:26  Inlagd av: Hans Lönn
Hej Ingmar!

Du inger mig ett hopp om att alla inte är totalt hopplösa och oförmögna att ta till sig nya kunskaper! Detta behöver jag inte utveckla mera eftersom Johans artikel belyser detta klockrent!

Jag tar gärna upp Din kastade handske. Vad har Du för roll i samhället nu? Har vi någon möjlighet att tillsammans få vår havererade skuta att flyta upp till ytan igen?

Mycket vänliga hälsningar
Hans


2009-11-01 15:28  Inlagd av: Göran Fredriksson
Intressant att Johan försöker utvärdera en av sin faders livsgärningar. Det framgår inte om Johan valde psykologutbildning för att hitta en annan utgångspunkt än den Hans har haft. Även om det inte är helt tydligt så uppfattar jag att det är lågflödesmetoden som avses.

Ja, varför använder inte alla "denna optimala metod"?

Johan anför en del förklaringar och de är säkert riktiga i många fall. Alla har ju sina egna skäl.

Några andra kan vara att lågflödesmetoden inte alls är optimal.

Att nå optimum innebär att man skall nå det som är bäst i något avseende. Att minska energibehovet för uppvärmning med 30 % (om det är sant eller inte lämnar jag därhän) skulle kunna ses som optimalt om lägsta möjliga energibehov är bäst.

Men många anser inte att det är bäst att tillföra ett minimum av energi. Många anser nog att man behöver ta hänsyn även till andra faktorer, t.ex. kostnader för att upprätthålla lågflödet, värmekomfort, störningskänslighet och egen tidsanvändning för att nämna några. Jag skall inte gå in på dessa utan vill bara påvisa att det finns en stor spridning i uppfattningen av vad som är optimalt. Att överhuvudtaget syssla med energi är väl ointressant för många. Min uppfattning är att de som ser minimal energiåtgång som optimalt är få till antalet. Möjligen alltför få för att vara optimalt. Det är väl numera intressantare att bli programledare i TV. Då får man synas utan att kunna så mycket.


2009-11-01 22:17  Inlagd av: Hans Lönn
Hej Göran!

Jag förutsätter att Du är Du! Dvs.den Göran som jag känner  från livets alla kringelkrokar.

Så kul att Du tagit Dig samman och kommenterat min sons förnämliga artikel. Jag vill därför passa på att "bemöta" Dig litet!

Först litet om Johans utbildning. Han läste Datavetenskaplig linje i Umeå och disputerade på Idrottsmedicin i Umeå. Titeln phil.dr. innebär inte med nödvändighet att man är filosof eller psykolog men utbildning öppnar som bekant dörrar och möjligheter till omvärldsanalys, eller?

Visst är han påläst om sin fars öde. Det är så klart lågflödesmetoden som avses och den är verkligen en optimal metod! Optimalt innebär inte på något sätt att man skall nå det som är bäst i något avseende. Det innebär att man under beaktande av ett otal variabler analyserar vilken lösning som är den optimala. Min grund lades redan på KTH kring detta fenomen. Det blev sällsynt påtagligt när man skulle bestämma dammhöjd och högsta och lägsta vattennivån i sjön som skulle regleras för att producera vattenkraft.

För mig är det självklart att om man skall värma upp ett hus blir det optimalt om man använder så litet resurser som möjligt för att uppnå så låg energianvändning som möjligt. Det är ju det som ordet "energieffektivisering" just innebär. Hur kan någon överhuvudteget anse att det inte bäst att tillföra minimum av energi? De andra faktorer Du nämner är typiska för dem som aldrig tycker att man skall göra någon utvärdering av verkliga förhållanden utan ständigt sprida dimridåer för att till varje pris förhindra utvecklingen och möjligtvis skydda sin egen oförmåga att på ett riktigt sätta sig in i verkligheten.

Du nämner kostnader för att upprätthålla lågflödet - vad är det för dravel? Det är väl inte förknippat med några kostnader. Jag har ju genomfört projekt sedan 80-talet som inte har kostat någonting att upprätthålla. Jo, möjligtvis i Sportpalatset, 1987, där man nyligen kostade på¨rengöring av vattnet i radiatorerna.

Du nämner värmekomfort - när blev det sämre med att hålla 20 till 21 grader varmt i alla lägenheter? Men det är klart att jag skall väl vara nöjd som har kunnat leva på att fixa till alla högflödessystem som haft ända upp till differenser från 16 till 24 grader!

Du nämner störningskänslighet - vad är det för någonting? Du har uppenbart inte fattat att lågflödessystemen verkligen tål att bli störda. Alltså kan man lätt kompensera för om något rum är speciellt kallt eller någon vill ha det varmare. Det går ju inte i högflödessystemen för då förändras alla flöden i hela huset!

Du nämner tidsanvändning - för vad då? För att göra injusteringen? I så fall har Du inte lärt Dig någonting av hur jag jobbar! Jag beräknar förinställningsvärdena mycket noggrannt med hjälp av mallen och har mycket få efterjusteringar. Men det är klart att alla andra lågflödare gör ju aldrig några beräkningar utan springer omkring och efterjusterar - det glömde jag bort! Högflödarna gör däremot helst så att man levererar termostatkropparna maxbegränsade till 28 grader och sedan drar man på för fullt. Man har ju aldrig givit några som helst seriösa prognoser till hur mycket man skall spara och ingen följer ju upp något heller.

Vad Du inte nämner är ju att Stefan Pettersson i sin lic.avhandling testade 7 olika kriterier och samtliga visade sig tala till lågflödesmetodens fördel.

Tyvärr så har Du ohyggligt rätt i Ditt påstående att alla helst vill bli programledare i TV. Men för oss övriga skulle det vara passande om man hade någon ambition i livet och inte bara smita undan, eller?

Med vänliga hälsningar

Hans Lönn

2009-11-01 23:58  Inlagd av: Göran Fredriksson
Hans,

Du har helt rätt i att jag är jag. Jag råkade av en tillfällighet slira in på din hemsida och kunde inte motstå frestelsen att göra en kommentar.

Vi träffades första gången när du hade fått ett uppdrag av Villaägareförbundet, vars boss hade åtskilliga synpunkter på hur en oljeransonering skulle genomföras och som jag inte alls höll med honom om. Det gjorde jag klart för honom på ett sätt som syntes reta gallfeber på honom, vilket även var min avsikt. I just det avseendet, att reta upp någon, verkar vi ha ungefär likartade förmågor. En skillnad är dock att jag den gången upprätthöll en myndighetsfunktion, bl.a. att förbereda energiransoneringar strax efter oljekriserna på 1970-talet, medan din situation har varit att du skall sälja in något. Jag kunde i stort sett ge katten i vad folk tyckte men det kunde inte du om ditt företag skulle ge maximalt ekonomiskt resultat. Men i den fråga som Villaägarförbundet hade anlitat dig kom vi snabbt överens om.

Maximalt resultat förresten. Det är väl optimalt resultat som skall eftersträvas. Du skriver att ”Optimalt innebär inte på något sätt att man skall nå det som är bäst i något avseende.”  I min uppslagsbok anges att optimum (lat. ”det fullkomliga”, av optimus ”bäst”) och då måste man ju först ta ställning till vad man anser vara bäst och det har ju folk mycket olika uppfattningar om. Men det är kanske det du också menar. Att man väger in olika faktorer i det som man anser vara optimalt. Då kan man ta hänsyn till andra faktorer än att minimera energiåtgången.

Du skriver också ”För mig är det självklart att om man skall värma upp ett hus blir det optimalt om man använder så litet resurser som möjligt för att uppnå så låg energianvändning som möjligt.” Det är det nog ingen som ifrågasätter att du gör. Men då är ju optimalt samma sak som minimalt. Men då kan du skriva det istället. Du skriver också ”Hur kan någon överhuvudtaget anse att det inte bäst att tillföra minimum av energi?” Ja, det kan man fråga sig.

Men om du går ut och frågar ett slumpvis urval av människor, även om urvalet sker inom branschen, tror du då att alla dessa ger samma svar som du gör? Ja, du gör det. Det framgår av det jag citerade nyss. Sedan idiotförklarar du alla som inte tycker som du.

Att lyssna och uttala sig nyanserat tillhör väl inte dina mest framstående egenskaper. Det framgår väl av det du skrev i ditt ”bemötande”. Själv finner jag ofta ett stort nöje i att säga rakt ut vad jag tycker, något som blir allt tydligare med högre ålder, så jag förstår dig. Men skall man sälja in något är det inte en optimal strategi, den kanske rent av är minimal.

Jag har köpt lågflödessystem i lätt modifierad form som eliminerar de flesta av de svagheter som onekligen finns, men som du inte vill kännas vid, till runt 20.000 lägenheter, jag har således inte något emot dem som princip. Det var inte för att diskutera dessa som jag lade in min kommentar. Den frågan var för min del avklarad för 23 år sedan.

Dina ambitioner som du berör avslutningsvis uppskattar jag i de stycken som rör yrket. Jag har väl mina också men jag räknar inte installationen av lågflödessystem till dem.

Hälsningar

Göran

2009-11-02 12:10  Inlagd av: Hans Lönn
Hej Göran igen då!

Nu blir vårt meningsutbyte ändå intressantare när jag vet att Du är Du. Och Du skall längre fram få hjälpa mig med en feed-back som jag aldrig fått. Men mera om det sedan.

Roligt med påminnelsen om Villaägareförbundet. Jag hade glömt att det var ingången till vårt samarbete. Vad jag däremot inte hade glömt var att vårt konstruktiva samarbete ledde fram till att Du tog mallen som instrument för bedömning av skäligheten i en ransonering. ÖCB var ljusår före sin tid, eller? I min artikel, "Energiforskning utan framgång" kan Du för övrigt läsa följande:

"Det enda positiva jag kan komma på är att min mall kommer att användas i en eventuell avspärrningssituation vid energitilldelning. Det är alltså ÖCB som fattat beslutet. Men trots att beslutet föreligger har aldrig någon myndighet eller enskild fastighetsägare visat något som helst intresse för att vilja undersöka vilken påverkan beslutet skulle få för den enskilda fastigheten i krigstid."

Vår strid om optimala lösningar börjar nu bli litet akademisk. En optimal lösning måste alltid komma fram genom att ta hänsyn till alla faktorer eller i alla fall till så många som möjligt! Och den optimala lösningen är ju alltid den som är bäst ur ekonomisk synpunkt! Självklart skulle energianvändningen bli lägre om man injusterade så att inomhustemperaturen blir säg 16 grader. Men det är det ju aldrig fråga om! Nej, Du gode Göran det finns ingenting som talar för högflödesmetoden. Det framkommer med önskvärd tydlighet när Du inte har kommenterat min sågning av Dina fyra förslag till andra kriterier, upprätthålla lågflödet,
värmekomfort, störningskänslighet och tidsanvändning.

Då är det dags att komma till feed-backen. Jag har länge förstått att det inte är en optimal strategi att säga saker och ting rakt ut. Men på den tiden då jag inte gjorde det, för 30 år sedan, så blev resultatet detsamma, alltså ingen brydde sig då heller. Det är ju just det som Johans artikel handlar om!

Du skriver att du installerat ett lätt modifierat lågflödessystem i 20.000 lägenheter. Hur kommer det då sig att jag inte fått göra det i ett enda hus som Du basade över på Familjebostäder eller i Stockholmshem? Jag fick ju i alla fall fylla i min mall för ett antal fastigheter! Varför gick Du inte vidare? Men jag förstår att de som gjort injusteringarna har så klart givit Dig anledning att föra på tal "de fyra argumenten"! Och varför ville Du inte ha en prognos på vad energibesparingen skulle bli? Jag vet ju som sagt att alla andra aldrig gör några som helst beräkningar varken före och efter. Men det är klart att om man inte ställer upp några mål har man ju ingen anledning att följa upp heller! Jag hoppas att Du inte anlitade mig av samma anledning som Gunnar Wiberg gjorde det. Det lämpar sig inte att skriva om detta här men om Du ringer mig så skall jag tala om det!

Vänligen
Hans

2009-11-02 14:23  Inlagd av: Göran Fredriksson
Hans,

När vi träffades första gången var jag anställd vid ÖEF, dess bränslebyrå som sedan blev energibyrå. Senare, efter det jag hade slutat, överfördes energibyrån till Statens energiverk som en separat avdelning som jag blev erbjuden att bli chef för men som jag avböjde. Eskilstuna lockade inte. Verksamheten omorganiserades sedan och det jag sysslade med finns väl numera på Energimyndigheten och kanske Energimarknadsinspektionen. En del verksamhet är avvecklad, den som var knuten till det kalla kriget. ÖCB var det som blev kvar sedan energiverksamheten hade skalats bort från ÖEF. ÖCB har således aldrig haft något med energi att göra.

Det jag arbetade med på ÖEF var i första hand omställning från olja till inhemska bränslen bl.a. inom fjärrvärmesektorn, det mest påtagliga var omställningen av Växjö Energis första panna som togs i drift i maj 1980 och som väl var en slags startpunkt för den omställning som senare har skett inom fjärrvärmesektorn. Växjö anser ju sig numera t.o.m. vara en fossilfri kommun. Ransoneringsförberedelser var något som jag ombads att ta hand om eftersom det inte fanns någon annan till hands. Det var där du kom in. Förberedelser för försörjning av Sverige med vedbränslen i kristid och samordning mellan bränsle- och elberedskap var andra delar.


De exempel som jag tog upp var just exempel på det jag åskådliggjorde, inget annat som jag har anledning att utveckla. Högflödesmetoden har jag inte heller förordat som framgick av den förra kommentaren. Frågan om flödet m.m.tog jag slutlig ställning till för över 20 år sedan som jag också nämnde. Jag har därför ingen anledning att såga ditt bemötande i sak, det gjorde jag däremot genom det jag skrev i tredje stycket från slutet och det du skriver nu belyser att jag inte var fel ute med det uttalandet.

Du skriver med anledning att jag har låtit utföra förmodligen fler injusteringar än någon annan till lågflöden att ” Men jag förstår att de som gjort injusteringarna har så klart givit Dig anledning att föra på tal "de fyra argumenten".

Vad gör du när du skriver så?

-Upphöjer några exempel som jag skrev igår till status av ”de fyra argumenten”.

-Att ”du förstår”.

-”att de som har gjort injusteringarna har så klart (vadå så klart?) givit dig (d.v.s. mig) anledning att föra på tal”.

Hans, jag får gratulera till att du har 0 (noll) rätt i din ”analys”. En avgörande utgångspunkt i hela mitt vuxna liv har varit att jag självständigt tar ställning till allt efter det jag tagit del av olika argument och inte bryr mig om eventuella negativa konsekvenser. Det sista citatet innebär den direkta motsatsen till hur jag anser att jag är. Sammantaget är citaten uttryck för att det jag skrev i tredje stycket från slutet är relevant. De som injusterade hade noll inflytande över hur injusteringen skulle genomföras och hade de till äventyrs några åsikter om detta så var det inget jag hörde. Knappast en roll som skulle passa dig?

Du frågar varför du inte fick några uppdrag att injustera? Jag vill minnas att det hade att göra med det som jag redan har berört flera gånger. Jag hade redan tillgång till och erfarenhet av sätt att införa lågflöden och samtidigt undvika de nackdelar som kan följa med metoden. Vi gjorde ytterst noggranna beräkningar där t.o.m. inverkan av självcirkulation och temperaturfall mellan värmecentral och enskild radiator beaktades. Jag hade hand om bl.a. uppvärmningen av c:a 40.000 lägenheter och lokaler. Detta ger självklart en hel del erfarenheter av annat slag än dem man tillägnar sig som konsult. Som jag måste väga in.

Jag gjorde bedömningen att ditt sätt att injustera på var sämre. Detta kombinerat med att lyssna på kunden och att uttrycka sig nyanserat inte var dina bästa grenar blev väl avgörande. Men som det ofta är fallet i t.ex. uppfinnarbranschen så är inte uppfinnaren själv den som har bra förutsättningar att marknadsföra produkten. Du borde ha tagit hjälp med den delen. Med rätt marknadsföring hade mycket varit annorlunda. Du har hela tiden haft politikerna med dig sedan i mitten på 1970-talet, nu senast i form av kraven på energideklarationer, men med ett sådant stöd för frågan i sig kan ett misslyckande på marknaden kännas extra svårt. Politikerna kan dock bara skapa förutsättningar, affärerna görs på marknaden.

Slutligen anlitade jag dig för att jag uppskattar din mall. Det är alltid intressant med personer som är så höggradigt engagerade i det som de sysslar med som du är. Sådana personer har starka sidor. Sådana personer skall man stödja som jag gjorde med att koppla din mall till ransonering av energi. Men de måste finnas i en omgivning som kompletterar för sådana svaga sidor som är avgörande för utfallet. Detta är svårt att åstadkomma som ensamföretagare.

Hälsningar

Göran


2009-11-02 22:20  Inlagd av: Hans Lönn
Göran!

Först det triviala. Jag har redan ändrat till ÖEF på min hemsida. Jag trodde jag var duktig som kom ihåg att ÖEF blev ÖCB! Tack för den lilla lektionen.

Då börjar vi nu närma oss vägens ände. Eventuella läsare på hemsidan får väl själva bilda sig en uppfattning om våra argument hit eller dit. Dessutom blir det egentligen ganska ointressant eftersom vi är överens i den stora sakfrågan.

En futtig kommentar bara. När Du förklarar att jag har noll rätt i min analys så blir det svårt för mig att förstå varför eftersom Du inte förklarar vad jag missuppfattat kring "de fyra argumenten". Men som sagt skit detsamma!

Och så till sågningen av mig varför jag inte fick några uppdrag. Hur kunde Du göra bedömningen att mitt sätt och injustera var sämre? Du har ju aldrig låtit mig göra ett enda jobb! Då förstår Du ju att ett sådan sågning får ett löjets skimmer över sig.

Nej, Göran Du måste förstå att om vår dialog slutar här så blir Du en värdig representant för alla som bara argumenterar hit och dit utan att ta fram riktiga bevis. Därmed är cirkeln sluten. Du läste och  uppskattade kanske Johans artikel. Den pekade ju just på att:

"Inom den akademiska och statliga världen är dessutom tävlingsmomentet minimalt. Hur ofta utlyses tävlingar där den optimala lösningen utses som vinnare med objektiva mätmetoder och härmed blir obligatorisk standard?"

Nu får Du chansen ta fram några av Dina gamla projekt och visa att Du inte bara tror att Du har rätt utan också har det. Jag fyller i mallen. Jag jämför mallens nivå på energianvändningen med Din uppnådda. Jag beräknar alla förinställningsvärden och jämför dem med Dina verkliga. Jag talar om vilken cirkulationspump jag skulle ha använt och hur många W den drar i jämförelse med Dina pumpar. Jag får visa att jag i snitt skulle ha sparat 30 % vilket Du inte tycks tro på. Hur mycket har Du sparat då?

Hälsningar
Hans

2009-11-03 01:59  Inlagd av: Göran Fredriksson
Hans,

Om du har rätt eller fel rörande vilken metod som ger minimal energiåtgång är en akademisk fråga som du får ta upp med dem som kan vara intresserade.


Vad gäller den kommersiella sidan av saken, den som jag har sysslat med, så handlar det för en leverantör om att sälja eller inte sälja, inte att ha rätt eller fel.

Jag har anlitat en person med större kompetens än din för att utveckla ett lågflöde som eliminerar huvuddelen av de svagheter som följer av metoden i allmänhet. De som har utfört jobben har haft en noggrann instruktion för vad de skall göra och åtgärderna baseras på mycket noggranna beräkningar. Jag anser att det inte har kommit fram någon bättre metod än i dag. Om den ger ett något större eller mindre energibehov än din gör är ointressant, jag har bedömt den vara optimal för min del.


På den kommersiella arenan måste man lyssna på kunden, annars är man körd där. Det är kundens uppfattning som gäller ifråga om t.ex. vilka faktorer som är relevanta och som skall ingå i en optimal lösning när ett uppdrag skall utföras. Den kan inte prackas på kunden genom t.ex. en obligatorisk standard för det någon anser vara optimalt utom i ett totalitärt samhälle. Om kunden vill väga in något som denne uppfattar vara relevant så gör han det även om du tycker att han har fel.


Du ville ha feedback och det har jag gett dig så uppriktigt som jag kan. Men är du verkligen intresserad av den? Kvar står min bedömning att lyssna och uttrycka sig nyanserat inte tillhör dina starka sidor. Du har även lätt att ta till mindre smickrande omdömen om andra människor, gärna med en lite nedlåtande ton. Har det gynnat din sak genom åren?  


Hälsningar

Göran



2009-11-03 02:07  Inlagd av: Johan Lönn
Intressant diskussion den här. Jag blir nästan lite sugen på att reda ut begreppen lite, men det får bli en annan dag i så fall. Den här Göran är skarp i sin argumentation, måste jag säga.

2009-11-06 16:13  Inlagd av: Hans Lönn
Sista kommentaren mellan mig och Göran har jag jag lagt ut som en egen artikel.
Du kan läsa den här.

Tillbaka