Samhällsbyggnad – en utbildning och en organisation som borde heta Samhällsnermontering!För några år sedan så kom KTH på en smart marknadsföringsidé! Det började kännas mossigt och föga attraktivt med att erbjuda en utbildning till Väg- och vattenbyggare! Nu skulle man bli samhällsbyggare!Denna djärva tanke borde väl också leda till en bättre utbildning? Eller är det bara ett marknadsföringsjippo? Läs själv och döm! Som en skänk från ovan fick jag strax före jul ett mail från en obekant tekniker med nyfikenhet på verkliga kunskaper i sitt yrke. Han hade läst min artikel om injustering av ”radiatorsystem” och lagt märke till att jag skrivit att cirkulationspumpen ”ofta” är inställd på ett för högt drivtryck! Min kommentar: den är alltid ställd på för högt dynamiskt tryck! Han ställer frågan om vad jag skulle säga om vad tryckfallet är i de viktigaste komponenterna i ett lågflödessystem, som vvx vid fjv, silfilter, mätare, rörledning, radiatorventil etc. Mitt svar blir vvx högst 0.5 mvp, silfiltret försumbart om det inte är täppt av föroreningar, rörledningar (Jag har aldrig uppmätt över 0.5 mvp i mycket stora system! Oftast bara 2 à 3 dm), i radiatorventilen absolut ingen förlust alls! Tyvärr saknar både KTH och CTH kunskaper om detta! Det är det tillgängliga drivtrycket som gör att vattnet passerar ventilen men tryckförlusten är helt försumbar! Vadå vattenmätare? Jag har aldrig sett någon flödesmätare i något system någon gång! Jag får omgående svar att han i teorin fått lära sig att rörsystemen dimensioneras för 100 Pa/m och ca 0.5-0.7 m/s. Beräkning av tryckfall består av p= pf+pe+ pa där p är totala tryckfallet. pf = tryckfall i raka ledningar pe = tryckfall i böjar,dimförändringar etc. pa = tryckfall i apparater (värmeväxlare, radiatorer, batterier) Normalt brukar han stöta på ett tryckfall över värmeväxlare på 15 kPa (1,5 mvp) Silfilter ger ett tryckfall på ca 1-5 kPa (0,1-0,15 mvp) Flödesmätare menar han, ger ca 1-5 kPa (0,1-0,15 mvp) Rörledning, med 100 Pa/m och 150 meters rördragning (T och R) blir det 0,1*150*2=30 kPa eller 3 mvp Han vet att många som bestämmer ett tryckfall på dim radiatorventil på 10 kPa (1 mvp) över radiatorventilen genom att ställa in Kv-värdet. Är detta onödigt högt menar du? Han får det då till 15+5+5+30+10 = 65 kPa (6,5 mvp). Genom att beställa en större växlare, lägsta tryckfall på silfilter och flödesmätare samt inget extra tryckfall på radiatorventil; Så får han det till 5+1+1+30+0=37 kPa (3,7 mvp) Nu börjar jag bli tänd på korrespondensen när den stekta gåsen kommer flygande på ett fat! Jag frågar hur gammal är du Erik? Och vad har du gått i för skola? KTH? CTH? Jag frågar för att jag blir så nyfiken på om du har en färsk utbildning och idioterna på nu nämnda högskolor fortfarande håller på och sabbar det som jag kunnat i mer än 30 år! Alla dina nämnda tryckfall är relevanta i extrema högflödessystem! Men om man tar ner vattenhastigheten till 1/5-del så minskar förlusterna med 96 % som framgår av min artikel. Jag beräknar förinställningsvärdena på ventilerna med 1 mvp tillgängligt drivtryck! Alltså 10kPa, eller? Och det finns absolut inget tryckfall i ventilen! Erik svarar att jag har rätt i att man lär ut högflödessystem i så fall. Det finns väl fördelar och nackdelar med båda dimensioneringssätt. Att det är så pass extremt vet han inte. Han är 28 år och har gått på Samhällsbyggnad (gamla väg och vatten) på KTH. Han har hört att det är dåligt med vattenhastigheter under 0,5 m/s. Blir problem med luftbubblor. Menar du att lågflödessystemet grundar sig i hastigheter på 0,1 m/s? Ja visst skulle tryckfallen minska men det blir ju väldigt stora rördimensioner också. Är vinningen verkligen så stor? Mitt svar blir att det finns inga fördelar överhuvudtaget med högflödesmetoden! Vad är det för trams att det skulle bli vattenblåsor? Har du fått lära dig det på KTH? Normalt gör strömningshastigheten att det ligger i gränsen mellan laminär och turbulent strömning! Så sorgligt det är med undervisningen nuförtiden och har alltid varit förresten i dessa frågor! Rördimensionerna ökar inte ett enda dugg - snarare tvärtom om jag fick dimensionera systemet från början! Men nu är det ju så att det finns krav på att göra 55/45-system och det gör ju att allting blir ofantligt överdimensionerat! Det är ju det som är lågflödesmetodens viktiga grundförutsättning! På tal om den styvmoderligt behandlade undervisningen för samhällsbyggarna på KTH i Installationsteknik så är du litet förlåten. Undervisningen där har varit helt kass i decennier! Den tidigare professorn Tor-Göran Malmström ville inte ta åt sig någonting och så ersattes han med en kvinna(vad det nu var hon hette?) som gått i pension som var ändå sämre! Hon svarade inte ens på brev! Om du har tid över i jul kan du läsa på bifogade länkar! KTH har slagit världsrekordet i suboptimering! Jag hade en dröm för några år sedan. eller varför inte denna? Det va surt sa räven om rönnbären. Han ger det gärna en ärlig chans att lära sig mer om båda metoderna. I boken "Projektering av VVS-installationer" av Catharina Warfvinge nämns de teorier jag fått lära mig. Den boken är nu studentlitteratur på samhällsbyggnad. Glöm Catharina Warfvinge! Hon hade missuppfattat det mesta. För några år sedan då jag mötte hennes man i liftarna i Åre så hälsade jag till henne att hon var välkommen att höra av sig till mig så skulle jag lära henne! Men hon hörde aldrig av sig! En värdig representant för den akademiska världen som aldrig vill lära sig något! Det hindrar inte att hennes bok nu skulle kunna vara bra men jag tvivlar mycket starkt på detta! Vad skall det tjäna till att lära sig högflödesmetoden när det bara i några enstaka undantagsfall har lyckats att få till det med den? I min handbok Spara Energi finns allt beskrivet och i SENIB finns hela mitt koncept från 30 år tillbaka dokumenterat! Och hur kom det där med organisationen Samhällsbyggarna in då? Jag återkommer snart med en ny artikel om hur man gör allt för att kunskaperna skall undanhållas. Jag får bara skriva det som de kallar kunskapsartiklar - inte debattartiklar! Här fick jag gratis och utan ansträngning ett bevis för att s.k. kunskapsartiklar läser ingen och ingen tar år sig någonting! Jag skrev långt före ”studentlitteraturens” tillkomst om ”Injustering av värmesystem – ett delikat ingenjörsproblem”! Åre den 27 december 2016 Hans Lönn
|